Ny kod med tydlig övervakning. Kollegiet tar över NBK:s uppgifter.

I Kollegiets årsrapport för 2009 redovisas arbetet med den reviderade kod som börjar gälla i år med bl a utvidgade regler för ersättningar samt en utvärdering av hur bolagen tillämpat den tidigare koden. Vidare redogör Stockholmsbörsen för hur man övervakar att koden tillämpas av börsbolagen.  Från och med maj 2010 har Kollegiet övertagit NBK:s tidigare ansvarsområde.

Kollegiet för svensk bolagsstyrning verkar för en god utveckling av bolagsstyrningen i svenska börsnoterade bolag och ökad kunskap om och förståelse av svensk bolagsstyrning på den internationella kapitalmarknaden. Huvudman är Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden. Svensk kod för bolagsstyrning bygger på principen "följ eller förklara", dvs. att börsbolagen kan följa reglerna eller tillfredsställande förklara varför de valt en annan lösning.   

De senaste förändringarna i koden, som börjar gälla i år, motiverades bl a av ny lagstiftning som tog över vissa kodregler, EU:s rekommendation om ersättningar till ledande befattningshavare och Stockholmsbörsens slopande av oberoendebestämmelser för styrelseledamöter.

Utvärderingen av den under 2009 gällande kodens tillämpning av alla börsnoterade bolag visar att kodtillämpningen varit på samma nivå som för de ursprungliga, större, kodbolagen. 85 procent av bolagen redovisar ingen eller högst en avvikelse från koden (förra året 86 procent). Flest avvikelser gäller valberedningens sammansättning där storägare som sitter i styrelsen eller företagsledningen utses till ordförande eller ledamöter i valberedningen. Den näst vanligaste avvikelsen är att mindre styrelser ibland finner det omotiverat med mer än två ledamöter i revisionsutskottet.

I årsrapportens avsnitt för fristående skribenter redovisar Annika von Haartman från Stockholmsbörsen att börsen årligen väljer ut ett antal bolag för granskning av om bolagen tillämpat koden på ett korrekt sätt. Skulle man finna att så inte skett tas i första hand upp en dialog med bolaget ifråga. Om detta inte leder till rättelse kan ärendet föras vidare till börsens disciplinnämnd.

I ett annat inlägg redovisar tidigare kollegieledamoten Kerstin Hessius, VD för Tredje AP-fonden, för- och nackdelar med en kod för investerare och rekommenderar att Sverige skyndar långsamt på detta område. John Plender, Financial Times, redovisar sina intryck från den internationella corporate governance-konferens som Kollegiet arrangerade i december 2009 och konstaterar bl.a. att starka styrelser som är ansvariga inför aktieägarna är en förutsättning för god bolagsstyrning. Slutligen noterar Roland Fagerfjäll, Dagens Industri, att de svenska börsbolagen nu kommit halvvägs till jämn könsfördelning i styrelserna.

Från maj 2010 har Kollegiet övertagit ansvaret för de frågor angående god sed på den svenska värdepappersmarknaden som tidigare handlagts av Näringslivets Börskommitté, NBK. Uppgiften innebär bl.a. att följa utvecklingen på aktiemarknaden och, om så bedöms erforderligt, utfärda regler i syfte att främja god sed på marknaden. Kollegiet har inrättat ett särskilt utskott för att bereda dessa frågor med Lars Otterbäck som ordförande och Lars-Erik Forsgård, Marianne Nilsson och Anders Ullberg som ledamöter.

Senare i år kommer en undersökning av valberedningarnas sätt att fungera att presenteras. Vidare genomförs under hösten Kollegiets Kodbarometer, som mäter förtroendet för bolagsstyrningen i börsbolagen hos allmänheten och kapitalmarknadens aktörer.

Ytterligare information: Per Lekvall, verkställande ledamot, telefon 070-751 90 99. www.bolagsstyrningskollegiet.se