Reglerna för valberedningar fungerar men praxis kan förbättras

Nomineringsprocessen i svenska börsföretag har förbättrats väsentligt sedan införandet av valberedningar enligt kodens riktlinjer. Det visar en undersökning av hur valberedningarna fungerar, som utförts på uppdrag av Kollegiet för svensk bolagsstyrning. Kollegiets slutsats är därför att det inte finns något omedelbart behov av att ändra kodens regler men att praxis kan förbättras.

Ett övergripande resultat av undersökningen är att den svenska modellen för valberedningar i allt väsentligt anses fungera bra. Ingen av de intervjuade ansett att modellen borde överges till förmån för någon annan metod, till exempel den internationellt gängse modellen med ett styrelseutskott som nomineringskommitté.

Bland de frågetecken som väcks av undersökningen är vissa aspekter av valberedningarnas sammansättning. Dels anses modellen, så som den i allmänhet tillämpas, gynna en dominans av bolagets huvudägare, dels påpekas att ett ganska begränsat antal personer sitter i ett stort antal valberedningar, vilket riskerar att leda till att det utvecklas en särskild kader av "valberedningsproffs" i svenskt näringsliv.

En viktig iakttagelse är att könsfördelningen i valberedningarna är ännu mer ojämn än i styrelserna. Medan man i de börsnoterade bolagens styrelser nu har kommit upp i en andel kvinnor på 22 procent var motsvarande siffra i urvalet till denna undersökning 16 procent. Bland samtliga börsbolag andelen kvinnor bara 11 procent, vilket framgår av Kollegiets Årsrapport 2010.

- Det är bekymmersamt att valberedningarna tillsätts med så sned könsfördelning med tanke på att ledamöternas egna nätverk enligt undersökningen har stor betydelse i sökprocessen. Koden säger mycket klart att en jämn könsfördelning ska eftersträvas, säger Hans Dalborg, ordförande i Kollegiet för svensk bolagsstyrning.

- Ett annat anmärkningsvärt resultat är att det i nästan hälften av valberedningarna ofta eller ibland har diskuterats andra frågor än de som valberedningen är tillsatt för att hantera. Här säger koden mycket tydligt att valberedningen har som enda uppgift att bereda stämmans beslut i vissa väl definierade frågor, säger Hans Dalborg.

Undersökningen belyser också problemet med att ägarrepresentanter genom arbetet i valberedningen kan bli insiders. I en dryg tredjedel av de undersökta valberedningarna uppges ledamöterna ha riskerat att bli insiders.

- Detta är en problematik att vara uppmärksam på. En breddning av rekryteringen till valberedningar med ökat inslag av gentemot ägare mer fristående personer kunna vara en del av lösningen.

Fakta om undersökningen

Undersökningen har genomförts av Nordic Investor Services i form av intervjuer med ledamöter i ett 60-tal av de valberedningar i börsnoterade bolag som arbetat inför årsstämmorna 2010, ungefär lika fördelat mellan valberedningarnas ordförande, som vanligen är företrädare för någon av de större ägarna, och styrelseordföranden. Huvuddelen av intervjuerna genomfördes i maj och juni 2010. Utredningen finns i sin helhet på Kollegiets hemsida www.bolagsstyrningskollegiet.se

I en utförlig kommentar på Kollegiets hemsida pekar Kollegiets ordförande Hans Dalborg och verkställande ledamot Per Lekvall på frågor som det finns anledning för aktörerna, främst ägarna i börsbolag, att överväga och för Kollegiet att noga följa.

Ytterligare information: Per Lekvall, verkställande ledamot, telefon + 46 707 51 90 99.