Historik

Här redovisas översiktligt den svenska koden tillkomsthistoria och utveckling fram till nu gällande kod. Se även vissa debattartiklar och PPT-presentationer.

Kodens ursprung 

Den ursprungliga koden tillkom genom ett samarbete mellan dåvarande Förtroendekommissionen och ett antal näringslivsorganisationer. De bildade gemensamt den s.k. Kodgruppen, bestående av tre ledamöter från Förtroendekommissionen och sex från det privata näringslivet under ordförandeskap av Erik Åsbrink, även ordförande i Förtroendekommissionen.

Första förslaget 

Kodgruppen utarbetade ett förslag till Svensk kod för bolagsstyrning, som presenterades i april 2004. Samtidigt presenterade även Förtroendekommissionen sitt betänkande, där särskilt kapitel 5-8 har relevans som bakgrund till kommissionens engagemang i utvecklingen av en svensk kod för bolagsstyrning.

  • Svensk kod för bolagsstyrning – förslag från Kodgruppen. SOU 2004:46
  • Näringslivet och Förtroendet – Betänkande från Förtroendekommissionen. SOU 200447

Kodgruppens förslag var därefter föremål för en öppen remissbehandling, där den som så önskade hade möjlighet att lämna synpunkter på förslaget. Det var också föremål för allmän debatt i media och på seminarier och konferenser av skilda slag.

Den ursprungliga koden infördes den 1 juli 2005 

Baserat på inkomna synpunkter och övrigt som framkom i debatten utarbetade Kodgruppen den slutliga koden, som presenterades i december 2004. I samband därmed publicerade Kodgruppen även ett betänkande, där inkomna remissvar översiktligt redovisades och Kodgruppens ställningstaganden motiverades.

  • Svensk kod för bolagsstyrning – Betänkande från Kodgruppen. SOU 2004:30
  • Svensk kod för bolagsstyrning, gällande från 1 juli 2005

Denna kod infördes i dåvarande Stockholmsbörsens noteringskrav från den 1 juli 2005 för alla bolag noterade på börsens A-lista och bolag på O-listan med marknadsvärde överstigande tre miljarder kronor, totalt ett drygt 70-tal bolag. Antalet ”kodbolag” steg under de följande åren och uppgick vid utgången av 2007 till 115 bolag.

Anvisningar till den ursprungliga koden

Under de därefter följande åren gjorde Kollegiet ett antal modifieringar av koden, dels som följd av ny lagstiftning, dels för att rätta till vissa olägenheter som framkommit vid den praktiska tillämpningen av koden. Dessa gjordes i form av s.k. Anvisningar till koden. Totalt utfärdades under denna kods tillämpningstid fem Anvisningar:

  1. Anvisning 1 - 2005
  2. Anvisning 1 - 2006
  3. Anvisning 2 - 2006
  4. Anvisning 3 - 2006
  5. Anvisning 1 - 2007

Reviderad kod 2008 infördes från 1 juli 2008 för alla börsbolag

Hösten 2007, då kodbolagen i och med utgången av detta år skulle redovisa sin tillämpning av koden för tredje året, beslöt Kollegiet att verka för en breddning av kodens tillämpning till alla börsbolag. Skälen till detta var främst tre:

  1. Att god bolagsstyrning ansågs lika viktigt för mindre som för större börsbolag.
  2. Att koden i förekommande fall skulle kunna tjäna som reellt alternativ till lagstiftning (vilket en kod endast gällande för det största bolagen inte kunde göra, särskilt inte i fråga om genomförande av direktiv från EU).
  3. Att Sverige därigenom skulle ansluta sig till vad som gäller i övriga medlemsstater i EU, där nationella bolagsstyrningskoder i allmänhet gäller för samtliga börsnoterade bolag.

Samtidigt beslöt Kollegiet att genomföra en större översyn av koden för att ta bort de svagheter och olägenheter som framkommit vid kodens tillämpning och att anpassa den till även de mindre börsbolagens förutsättningar. Den 1 februari 2008 presenterade Kollegiet sitt förslag till reviderad kod. Efter en öppen remissbehandling och diskussioner i media och andra sammanhang fastställde Kollegiet i början av maj den slutliga reviderade koden.

Från den 1 juli 2008 gäller denna kod för alla svenska bolag, vilkas aktier är upptagna till handel på svensk reglerad marknad, f.n. omfattande NASDAQ OMX Stockholm och NGM Equity. Till denna kod utgavs Anvisning 1 - 2009.

Reviderad kod 2010 infördes från 1 februari 2010

Ett förslag till ändrad kod publicerades den 27 oktober 2009 för öppen remiss fram till den 20 november. Ett drygt 15-tal remissvar inkom.

Ändringar av koden baserades på

  • den rekommendation om ersättningar till ledande befattningshavare i börsnoterade bolag som EU-kommissionen utgav våren 2009 (2009/3177/EG),
  • ny lagstiftning för genomförande av ändringar av fjärde och sjunde bolagsdirektiven (6 kap. 6-9 §§ årsredovisningslagen (1995:1554) och 9 kap. 31 § tredje stycket aktiebolagslagen (2005:551)),
  • ny lagstiftning för genomförande av det nya åttonde bolagsdirektivet (8 kap. 49 a och b §§ aktiebolagslagen (2005:551)),
  • Nasdaq OMX Stockholms avskaffande av bestämmelser om styrelseledamöters oberoende i sina Regler för emittenter.

Den reviderade koden trädde i kraft den 1 februari 2010 men med övergångsregler som innebär att vissa av de ändringar som genomförts inte behöver tillämpas förrän vid senare tidpunkt.

Anvisningar till 2010 års kod

Kollegiet utfärdade fyra anvisningar till 2010 års kod:

Förslag till reviderad kod 2015

Kollegiet lämnade ett förslag till reviderad kod 2015 för öppen remiss fram till den 1 september 2015.

Efter remissbehandling offentliggjordes reviderad kod 2015 den 1 oktober 2015, med ikraftträdande den 1 november 2015.

Anvisningar till 2015 års kod

Kollegiet har utfärdat två anvisningar till 2015 års kod:

Reviderad kod 2016 infördes från och med den 1 december 2016

2013 påbörjade Kollegiet ett omfattande kodrevideringsarbete vilket resulterade i den reviderade Svensk kod för bolagsstyrning som trädde i kraft den 1 november 2015.

Arbetet med revideringen av Koden fortsatte emellertid under 2016. Med anledning av implementeringen i svensk rätt av direktivet och förordningen om revisorer och revision, direktivet om icke-finansiell information m.m. samt marknadsmissbruksförordningen utfärdade Kollegiet tre anvisningar under 2016. Dessa anvisningar implementerades i den reviderade Koden som trädde i kraft den 1 december 2016.